Inlägg nr 2

Författaren presenterar Erik i boken genom att han berättar att Erik är en tonåring som är 14 år gammal och jag får även veta att han är en snäll person trots all ondska han upplever. Däremot är hans pappa en negativ person som njuter av att han misshandlar Erik varje kväll efter maten, det känns som att det är en vardaglig rutin för pappan och att han inte har några känslor för sitt eget barns lidande.

Jag själv tycker att det är synd om Erik eftersom han inte kan skydda sig på något sätt från sin pappa och Eriks mamma vågar inte säga något emot pappan, för att hon själv är rädd för honom. Det finns ingen utväg eller lösning på Eriks svåra situation i hemmet. Pappan är en kall person och en svag person, därför att han ger sig på ett barn och det bevisar att han inte mår riktigt bra i själen och pappan är kanske missnöjd med sitt eget liv och tar ut sin ilska på Erik. Eriks relationer till andra är ganska bra, eftersom han inte gör något dumt mot någon som är snäll mot honom själv. Dock är Erik med i ett gäng och då dras han med i slagsmål för att tillhöra gruppen och skydda sina gängkompisar. Han är även tuff mot lärarna och han bryr sig inte om konsekvenserna. I hemmet är pappan huvudpersonen, det är han som bestämmer och gör vad han vill, men det står inte i texten att han har någon dålig relation eller konflikt mot andra personer som t.e.x. på jobbet.

Eftersom boken handlar om en vanlig familj tycker jag att både Erik och hans pappa är verkliga , för att det säkert finns våldsamma föräldrar och barn som lider även i dagens samhälle. Det förekommer även gäng som slåss och som ställer till med problem i samhället i dag.

Jag känner inte att jag har något gemensamt med Erik, för att jag inte utsätts för sådana saker som Erik gör.