Erik kom till Stjärnberg glad med att ingen vet något om hans identitet eller förflutna, han får en andra chans om att börja om, att också lyckas bra i skolan. Han får veta att inte lärarna slog sina elever och de lättade och gjorde honom glad. Men allt krasar när han får veta sanningen om skolan som verka så fin på sin yttre. Skolan dominerades av Rådet som bildats av skoleleverna som följer den så kallade Stjärnbergskamratanda med annorlunda regler. Rådisar, som sitter själva rådet som bara är från fjärde ring fick sitta i får slå, misshandla och förnedra de yngre eleverna som stack ut hakan.
Detta låter inte Erik gå förbi hur som, och våld tänker han använda i det absolut nödvändigaste. Han vägrar lyda order och tar inte emot straff, han får många anmärkningar och straff av rådet för exempelvis för uppkäftighet. Detta kan man kalla en extern konflikt för detta är något händer mellan rådet och Erik.
Förstås hade Erik också sin interna dilemma. Då han gick kvar i Läroverket var han ledaren men trots de ville han inte slåss, men som han var tvungen till för att ligga på topp
Det jag tycker om de hela är att Erik lever det ganska komplicerat, Att han visar olika av sig själv , för att platsa in bättre, alltså han variera sig själv, tyst hemma, topp i Läroverket och försöker vara osynlig i Stjärnberg.
Jag tycker att det är ganska mesigt av lärarna att de låter eleverna får styra skolan. Samtidigt är det också utnyttjandes av lärarna att blanda in de äldre eleverna. Jag håller med dig faktiskt i allt du säger här i texten. Det blev en grov vändnings punkt i början och på slutet. Han är en stark person om man tänker på det. Han lyckades med de målet han ville nå.
SvaraRaderaDet är väldigt synd om honom, tänk att uppleva sådant. Det är riktigt sjukt.
SvaraRadera