Inlägg Två

Jag har valt att presentera Erik, Pierre och hans pappa eftersom de är viktigast för mig. Det handlar kanske inte så mycket om pappan men om Erik och Pierre handlar det mycket om. I början får man inte veta så mycket om de utan det är mest om hur Erik blir behandlad och hur han behandlar andra.

Erik är 14 år gammal och bor med mamma, pappa och lillebror. Erik har en pappa som slår honom varje dag efter maten, beroende på vilka misstag han har gjort under middagen eller om han har gjort något i skolan eller mot sin lille bror. Nästan allt som hänt Erik sen hans barndom är bara sorgliga saker. I skolan är det han som slår/mobbar andra elever men efter att han misshandlat en kille i skolan blev han relegerad och fick byta skola till en internatskola. Där han trodde allting var över, men det var det motsatta. Erik är en stark, snäll och omtänksam person. Han är en äkta kompis, han är där för sina vänner. När han börjar internatskolan går det inte så bra för honom, men han får hjälp av sin rumskamrat Pierre.

Jag blev förvånad när jag läste några meningar när Erik och Pierre snackade innan de la sig, jag menar, på bara några dagar har de en så stark vänskapsrelation. ”Sover du Pierre? Ja nästan Jag ville bara säga att du är min kompis. Du är min kompis också, Erik. Du är den enda kompis jag haft på det här plugget” När jag läste det väckte det starka känslor hos mig, jag blev rörd om jag ska säga så. Jag tycker att Erik som har blivit dåligt behandlad av sin far är en smart person, han är på något sätt speciell. Att Erik säger till en kille som inte är lika stark som honom men smart är väldigt modigt. De andra på skolan kanske retar honom, men han bryr sig inte eftersom de har en stark vänskapsrelation. Det jag tycker med Erik är om någon håller på med honom, slår honom vänder han det till ord. Han säger saker så som en vuxen person, han beter sig som en vuxen och det kan bero på allt våld där hemma, han har mognat tidigare än dem flesta personerna i boken. Jag tycker också att han är en omtänksam person, som hjälper en även om det är hans motståndare.

Vid dem första dagarna var Erik uppkäftig och ställde till med problem så att två fjärderingare utmanade Erik till rutan där de får göra vad som helst tills någon säger till ’’jag ger upp’’ eller går ut ur rutan. Erik armbågade en så att näsan bröts och han sa också till den andra att han kommer bryta hans arm, men han ville inte så han gav honom en chans att sticka ut eller ge upp, men fjärderingaren var fortfarande inne i rutan. Erik tänkte ut snabbt en lösning genom att räkna till 10 och han ville ju inte bryta hans arm. Det är en sak som jag gillar mycket med Erik, det är att han reagerar snabbt på vad han ska göra med en person som han slåss med.

Jag tycker också att Erik är en modig och orädd person, det är som han inte känner smärta p.g.a. hans pappa.

Efter att han hade slagits mot dem två personerna gick han till syster och frågade om hon kunde sy några stygn. Fjärderingaren han slogs mot sa till syster att sy Eriks sår utan bedövningsmedel, det var något modigt när han sa ’’gör det utan bedövningsmedel’ ’ Jag tror inte det finns så många personer i verkligheten som honom.

Erik träffar sin rumskamrat Pierre, de snackar ofta med varandra och det har lett till att de två har en stark vänskapsrelation. Pierre är också lika gammal som Erik. Han har gått en längre tid på Stjärnbergs internatskola. Pierre är en plugghäst. Han har dem högsta betygen förutom idrott. Det beror på att han inte gillar ämnet idrott.

Relationen mellan Erik och pappan är väldigt dåligt. En dag efter att Eriks far hade slagit honom frågade han ’’vänner?’’ Jag vet inte hur Erik har kunnat stå ut med allt detta, hade det varit jag hade jag nog flytt hemifrån. Jag tycker också att mamman inte är någon mamma som ställer upp för honom, hon verkar inte bry sig eller hon visar inte det. Mammor ska vägleda deras söner och inte bara låta sin man slå sin son, hon borde i alla fall sagt något, men då hade kanske fadern blivit arg och gett sig på henne istället. Det kan också ändra situationen för om Pappan slog mamman tänker Erik kanske ’’varför pillar du min mamma?’’ och gett sig på pappan.

Eriks pappa beskrivs som en aggressiv, ond och hjärtlös person. Han slår sitt barn som tydligen inte betyder något för honom. Det är som om Erik är offret hela tiden, han blir slagen varje dag och då undrar jag ’’får han inte nog av att slå honom en gång eller två gånger?’’ Jag tycker att Eriks pappa är en omogen person som tror att våld löser allt. Erik som är mindre förstår det bättre än honom enligt mig, Pappan tänker bara på en sak och det är att slåss. Jag tror att pappan blev dåligt behandlad hemma eller i skolan av eleverna och han vill kanske hämnas på någon, men han kan bara göra det på sin son eftersom det inte finns någon annan. Han har blivit anmäld flera gånger men klarat sig ur knippan med hjälp av sin advokat. Jag kommer alltid se pappan som en ond person, som tror att våld löser allt.

Jag har tänkt på en sak väldigt mycket, om Erik blir slagen varje dag och när han är stor och flyttar ut, skaffar familj då undrar jag om hans barn gör något misstag kommer han att slå barnet eller kommer han att inte göra något alls. Hade varit bra om man fick svaret, men tyvärr får jag inte det. Att ens far slår sin son är en stor orsak till varför man blir till den man är, men även miljön runt omkring är också en viktig sak.

Om jag jämför detta med min livssituation så är det inte ens nära, jag lever lyx om jag ska uttrycka mig så. Jag blir inte slagen av min far, jag har inga svårigheter i skolan och jag mobbar inte människor. Jag lever en normal levnadssätt som alla andra hoppas jag, men det finns de som slår sin son. De tror att våld kommer göra så att de fattar att de inte ska göra om samma misstag, men man lär sig av sina misstag. Man mognar till slut, man fattar att våld inte är bra, att det inte löser något. När jag tänker på detta påminner detta om min barndom, då jag slogs ofta i skolan. Det var inte så att jag ville, men kanske berodde det på att jag var uppkäftig/kaxig mot andra. Jag trodde att våld var den bästa lösningen, jag trodde att prat inte kunde lösa något. Men nu förstår jag så klart att våld är för de som inte mognat, vad gör våld med en? Jo, det sårar dig själv och skadar andra. Vissa personer i min ålder tror att man slåss för att vara ”cool”, men är man det egentligen? Jag tycker att våld är onödig lösning och jag får inget ut av våld. Det hjälper mig inte i livet förutom självförsvar. Då är det en annan sak. Våld är den sista utvägen man ska välja tycker jag. Jag kanske inte tyckte så för några år sen, men mina föräldrar ställer upp för mig och säger våld är inget att vara glad över, inget bra att göra i livet.