Boken utspelar sig först hemma i Stockholm och i skolan där, sedan internatskolan Stjärnberg. Det utspelar sig också i klassrummet, gympasalen och hans rum både hemma och i internatskolan, badhuset, matsalen, och ute på gården och i skogen. Jag tycker att han använder sig mycket av miljön och beskriver detaljerat alla platser Erik befinner sig på, vilket gör att man får tydliga bilder framför sig och kan föreställa sig om hur det ser ut runt om honom. Författaren använder också mycket miljö för att skapa stämning tycker jag för t.ex. när Erik är i rutan så berättar han om mycket som händer runt och hur det ser ut vilket gör att man blir helt ”spänd” till att komma till vad som händer. Författaren använder mycket av ljud och lukt men speciellt känsla. Känsla om hur det känns att bli slagen, hur det känns att förberedda sig inför ett bråk. Hur det känns att bli sviken. Jag tycker att alla miljöbeskrivningar jag har läst hittills har varit jättebra.
”Han tänkte inte längre, han skrek för varje rapp”
Jag tycker den meningen är väldigt stark. I och med att den visar att människan verkligen inte kan stå emot allt att vi till en viss del måste vissa att vi har känslor och inte kan stå emot allting.
”Sover du Pierre? Ja nästan. Jag ville bara säga att du är min kompis. Du är min kompis också, Erik, du är den enda kompis jag haft på det här plugget”
Väldigt kort dialog men med starka ord. Precis som en bild kan säga mer än 1000 ord säger den dialogen mer än 1000 ord. Den visar på att vi alla behöver än vän här, till en viss del kan vi klara oss själva, men det är alltid bra att ha en vän bredvid sin sida. Den visar även att man inte behöver skriva jättelånga dikter till varandra för att bevisa sin vänskap, utan det räcker med korta ord som går rakt på saken.
Jag ser verkligen allt framför mig när jag läser boken, ifall han inte hade beskrivit mycket om miljön runt om tror jag inte det hade varit samma inlevelse att läsa boken. Man verkligen lever sig in i boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar