nr 5

I boken finns det flera ställen som hade kunnat vara en vändpunkt, men sen åter igen så händer något och ”hindrar” vändpunkten till att ske, den första stora vändpunkten som jag uppfattar är när Eriks vän Pierre lämnar skolan för att han inte orkar mer. Då lovar Erik att hämnas. Efter det går allt mycket bättre och Erik blir kär i den finska servitrisen Marja. Vändpunkten blir ännu tydligare efter att Erik får brevet från advokaten Ekengren. Tills slut en vecka innan skolavslutningen ger Erik sig på Silverhielm. Men inte med våld, men han hotar Silverhielm. Och sätter honom på ”plats”. På skolavslutningen när Erik får ta emot ett pris som egentligen hans vän Pierre skulle få så visade han upp en mössa med tre hål som han använde för att skada rådet med för att hämnas för det dem gjorde mot Pierre och han tog emot applåder, jag tycker att det är ett bevis på att han visar att nu är han klar med allt de onda och vill lämna ifrån sig de, han har kämpat ända till slutet och nu har slutet kommit. Och även när han lämnar skolan så kollar han inte bak i och med att de förflutna är något som ska stanna där bak och inte tas upp igen. Jag tror Erik kommer att leva ett fortsatt bra liv, han är äntligen hemma efter allt, och han har en underbar vän Pierre och en tjej som han älskar otroligt mycket Marja. Jag tycker att det är ett passande slut att Erik ger igen för allt de han pappa har utsatt honom för. Efter alla dessa år och alla de slag han har fått så kan han äntligen stå stadigt på sina ben och vågar säga emot, även om det innebär att han måste slåss en sista gång. Erik vill inte slåss men han vill ju ta slut på all ondska runt om honom, och precis som Silverhielm är hans pappa ondskan själv.