Konflikterna
De externa konflikterna var att var än Erik befann sig fanns det alltid det han hatade mest, det fanns alltid våld, alltid ondska. På skolan fanns det s.k. kamratuppfostran, detta betydde att rådet som bestod av ca 12 fjärderingare som gick sista året på internatskolan, fick slå andra elever om de uppförde sig dåligt. Rådet var å andra sidan korrupt och fick eleverna att göra skitjobb och bli förödmjukade inför alla, för att inte bli slagna, men det blev de ändå och om man vägrade göra dessa skitjobb blev man slagen ännu mer och vid ännu fler tillfällen. Om man slog tillbaks mot rådet, skulle man bli reglerad och eftersom detta var Eriks sista chans till en framtid, kunde han inte slå dem. Erik hade denna gång gjort motstånd, till skillnad från när han blev misshandlad av sin pappa, och på något sätt blivit immun mot ”kamratuppfostran”, mot våldet, men då riktades våldet in på hans bästa vän Pierre, så det handlade om att antingen ge upp och få stryk eller att hans bästa vän blev misshandlad hela tiden. Detta var en extern konflikt eftersom det fanns så mycket våld i skolan, men det var också en intern konflikt eftersom Erik fick besluta om vad han skulle gör för att få slut på våldet. Allt han kunde tänka på ledde ju till mera våld. Under tiden försökte Erik och Pierre att förstå sig på ondskans betydelse och reda ut vad det faktiskt var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar