INLÄGG TVÅ

Karaktärerna jag lägger mest fokus på är Erik som är en av huvudpersonerna i boken och farsan. Erik är en fjorton årig kille som är väldigt go och bra kille enligt mig men tyvärr så utsetts han för orättvisa jämt och ständigt, mest av farsan där hemma som han får stryk av varje dag efter att dem ätit middag, oavsett vad. Det är väldigt svårt för en ungdom som är så pass ung och utsetts för misshandel av sin egen far. Erik var väldigt tyst av sig hemma, men inte i skolan eftersom han får stryk hela tiden och kanske inte kan få ut sin ilska på någon där hemma på grund av farsan, och tar istället ut sin ilska i skolan. En del kan inte förstå sig på mamman men själv tror jag att mamman inte vågar göra motstånd mot hennes man eftersom hon själv kan råka illa ut, istället för att packa väskorna med sina söner och sticka hemifrån, men det finns alltid konsekvenser. En dag hade Erik misshandlat en annan kille på sin skola och då fick han börja på en internatskola en bit bort från Stockholm. Jag uppfattar farsan som en riktig psykiskt sjuk människa med ett hjärta av sten och jävligt ond. Att man kan slå sitt eget barn för vad som helst istället för att ställa upp för sitt barn och uppfostra barnet till en riktig man. Men på ett sätt tror jag nog att Eriks farsa själv inte blivit behandlad på rätt sätt när han var i Eriks ålder men på ett annat sätt tänker jag också, varför behandla sin egen son så pass dåligt om man själv har gått genom dåliga saker när man har varit ung, och vet hur det känns. Istället för att tänka ”jag ska behandla min son på bästa sätt och bevisa att jag är stark nog för att inte sjunka på så låg nivå som mina föräldrar gjorde mot mig”. Själv känner jag inte igen mig i dessa situationer, men jag känner rätt många som har gått genom sådana situationer och hört om väldigt många, då är det viktigast att ställa upp för en. Än idag är det jätte många sådana situationer i världen.