Logg 1 - Inledning

Boken jag läser heter Ondskan. Författaren till boken är Jan Guillou. När jag fick reda på titelns namn lät det väldigt spännande. För ordet ”ondska” hör och säger jag inte så ofta.
De första meningarna inleder: ”Slaget träffade högt upp på höger kindben. Det var precis det han avsett när han vred huvudet några centimeter snett uppåt just som farsan slog.” Min första tanke på första meningen var vem det var som slog och vem det var som fick slaget. Men sen fick jag svar på den andra meningen om vem det var som slog.

Längre fram i boken tror jag att det inte kommer bli stora förändringar, det vill säga pappan kommer att fortsätta slå Erik och Erik kommer att fortsätta mobba de andra eleverna i skolan. Alltså kommer bokens handling fortsätta samma. Men mot slutet tror jag att det kommer bli förändringar, men jag har ingen idé om vad som ska hända.

De första kapitlen handlar mer om hur den 14-åriga Erik har det både i skolan och hemma. Hemma blir Erik slagen av sin pappa så att det ibland till och med kan gå så långt att han börjar blöda. Medan i skolan är Erik mobbaren som går runt med sitt gäng och mobbar de andra eleverna i skolan. Självklart tycker jag att det är fel att Erik mobbar andra. Det borde han såklart inte göra, men om man däremot tittar andra sidan, hur han lever och har det hemma tycker jag synd om honom. Man kan säga att Erik har två sidor av sig, en ”god” och en ”ond”. Men jag tror nog att Erik inte är så ”ond”. För slagen han får hemma av sin pappa kan han inte säga något för eftersom han är rädd av att få mer stryk och svåra skador. Därför försöker han få ut sin ilska i skolan genom att försöka skada och såra andra. Så jag tycker att Erik mår psykisk dåligt.

Omslaget på boken tycker jag inte är så passande för bokens handling (det jag har läst hittills). Färgerna, det orangea och vita är färgglada färger. Orange färg har ett uttryck och en betydelse som är varm, uthållig och ger energi men också glädje och lycka. Och för det mesta är omslaget bara orange så om bokens titel inte skulle stå så tydlig, skulle jag uppfatta bokens handling till något ”gladare”, inte direkt ”ondska”. Och killen på omslaget ser inte så allvarligt eller ledsen ut, men inte så glad heller. Han har bara ett litet leende på läpparna. Men det påvisar inte att han är så glad. För titeln ”Ondska” passar mer mörka färger enligt mig.