Jag tänker först börja med att berätta att jag inte var så förtjust i boken från börja. Den första femtedelen av boken var ganska tråkigt det hände bara tradiga händelser men var tvungen och läsa de för att kunna och första vad bokens början handlar om och för att kunna blogga. Det började bli mest intressant när Erik reglerade till Stjärnbergs internatskola.
Jag tycker att boken budskap är att man ska stå för man gör och vad man är för person. Man ska bara kämpa vidare vad som än händer. Vid uppförsbacke så blir dina ben starkare (Citat). Boken vill lära oss att våld är ingen lösning på ett problem. Det är en lösning för de som vill ta de lättaste och korkaste vägen till att lösa ett problem.
Varför använder man våld? Vem har kommit på att använda våld? Varför finns våld? Är det vi som är våld?
De tankarna flyger runt i huvet och man börjar fundera för sig själv i ett tag. Är våld och krig de enda lösningen på ett problem? står det inte i läroböckerna att man ska förlåta fienden? Men hur kan de vara så mycket våld fortfarande? Beror det på uppfostran? Eller så beror det på att man påverkas av omgivningen?
Jag tror att författaren vill beskriva för oss hur livet var i förr i tiden. Att för i tiden så fick man ta eget ansvar för sina egna handlingar, att innan så var det svårare levnadsmiljö jämfört med nu. Barnen ska ha trygghet Mamma oc h pappa ska sköta allt och.
Boken utspelar sig vid 50-talet för att jag har lite egenskaper om att Elvis Presley tror jag sjöng vid den tiden och grammofonen bevisar också att boken utspelar sig förr i tiden. Bokens genre är en roman som handlar om författaren en men Jan Guillous liv när han var liten och vad han fick gå igenom för ondska.
En mening som jag blev berörd på är:
Sover du Pierre? Ja nästan, Jag ville bara säga att du är min kompis. Du är min kompis också, Erik. Du är den enda kompis jag haft på det här plugget” det bevisar att Pierre är den starkaste människan i boken utan tvekan. Att inte ha haft några vänner på länge och endå så är stolt över vem han är. Det är respekt! Att inte ha några vänner och klara sig så långt som Pierre gjorde.
Jag tycker att boken var mycket bra men jag blev besviken på den första femtedelen av sidorna eftersom det bara handla om våld och det hände inget speciellt. Jag måste erkänna att jag underskattade boken. Jag trodde inte den skulle vara så intressant. Det jag gilla med den boken är att det ger dig tipps om vad några människor får uppleva vid sin barndom. Att de flesta har det tur, som får sina föräldrars stöd som kanske inte några har fått känna den känslan när föräldrarna är stolt över en.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar