Omdöme

Jag lärde mig att våld inte är den enda lösningen. Författarens budskap är att om jag upplever våld behöver inte jag hämnas bara för att någon har gjort något dumt.

Författaren vill visa hur svårt det var att vara barn på den tiden och att det inte fanns några barn rättigheter då. Boken utspelar sig på 60 – 70 talet eftersom i ett citat står det ’’ Sen drog han upp byxorna och gick in på sitt rum och fram till grammofonen. Elvis Presleys nya låt hette Heartbreak Hotel’’ Jag vet att Elvis Presley levde under 50 – 60 talet. Och grammofonen är också gammal. Boken var ganska lättläst, men det fanns ord några ord som var svåra. Han växlade språket beroende på vem som talade i boken. Bokens genre är en självbiografisk roman d.v.s. han skriver om hur svårt han hade det i hans barndom. Jag tror att huvudpersonen ska föreställa Jan Guillou eftersom han beskriver det som om det var han som gick igenom all ondska.

Jag kommer ihåg en scen där Erik blev slagen så att blodet sprutade ut ur munnen. Mamman kom in för att hjälpa honom och torka blodet. Jag tänkte på varför gör han inget åt saken? Varför slår han inte tillbaka, jag tror han hade kunnat göra det eftersom i boken beskrivs han som stor och stark. Han kunde åtminstone säga åt någon om vad som händer där hemma. Jag tänkte också på varför gjorde inte Eriks mamma något tidigare? Enligt mig var hon försen med att säga det, men det var bättre än att han skulle stanna kvar där hemma och bli slagen.

Jag kommer ihåg ett citat klart i huvudet som jag verkligen gillade ”Sover du Pierre? – Ja nästan -Jag ville bara säga att du är min kompis. – Du är min kompis också, Erik. Du är den enda kompis jag haft på det här plugget” När jag läser det är det som om Pierre har aldrig haft vänner. Det är väldigt sorligt att han inte haft vänner och ändå har han klarat sig bra. Det får mig och tänka på min barndom fast jag gick inte igenom sådana svårigheter som Erik.

Författaren använder många och bra miljöbeskrivningar som stärker stämningen så att man vill läsa vidare och jag vet att han har skrivit det i en kronologisk ordning d.v.s. han har skrivit det i en ordning och går inte tillbaka till någon gammal händelse. Författaren varierar på språket och då menar jag att om Erik snackar är det inte så svårt att förstå, han använder normala ord, men när t.ex. en vuxen snackar blir det svårare att förstå.

Jag tycker att boken verkligen var intressant och spännande. De försa kapitlen var tråkiga vilket gör så att betyget jag kommer ge sänks, men annars var den bra. Jag har inte läst en liknande bok förut och ser fram emot att läsa något i den stilen, men det finns kanske inte, vem vet. Det är sorligt att det fanns skolor som kamratuppfostran och en sak var det jag verkligen inte gillade med Stjärnbergs internatskola och det var att när någon utmanade någon till rutan fick inte ens läraren blanda in sig. Jag kan inte tänka mig någon värre skola. Jag ger boken en 7/10 p.g.a. att första kapitlen var tråkig.